Här bloggar barnmorskor som är ledamöter i Svenska Barnmorskeförbundets internationella råd.
Barnmorskan Kristina Castell är senior sakkunnig på RFSU med ett särskilt fokus på aborträtt. Hennes arbete inkluderar påverkansarbete, kunskapsgenererande insatser, nätverkande och mobilisering, nationellt och globalt. Hon är också ledamot i Internationella rådet, Svenska Barnmorskeförbundet.
Kristina Castell: Reproduktiv rättvisa
Det är morgon i Bangkok. Hettan slår emot oss när vi lämnar hotellets luftkonditionerade lobby. Utanför är trafiken galen och det står försäljare av blommor och frukt och grönsaker längs gatan när vi tar oss mot Faculty of Public Health, Mahidol University. Det är första dagen av ARJC, eller Abortion and Reproductive Justice Conference, the Unfinished Revolution, som arrangeras för fjärde gången.
Mitt fokus för dagen är att delta i två workshops om hur vi bygger globala rörelser kring “Self Managed Abortions” och hur vi pratar och förhåller oss till reproductive justice, eller reproduktiv rättvisa. Båda två är begrepp som inte helt fått fäste i den svenska kontexten än, men som är nog så relevanta.
Så vad menar vi med self managed abortions eller hemaborter?
Hemabort innebär att den gravida själv styr sin abort helt eller delvis. Hemabort är vanligt både i områden med restriktiv och friare lagstiftning kring abort. Det kan ske med eller utan överinseende av vårdpersonal och med hjälp av olika metoder. Gravida har ju i alla tider utfört aborter själva med mer eller mindre (livs) farliga metoder, men sedan den medicinska abortmetoden har spridit sig ser vi hur alltfler gravida tar saken i egna händer, utan att gå via hälsosystemet. Detta på grund av restriva lagstiftningar eller helt enkelt för att aborter är så stigmatiserat att man inte vill uppsöka vården. (Här kan du läsa mer om telemedicinsk abort i 6 länder). I Sverige pratar vi ju en hel del om hemaborter och just nu pågår en regeringsutredning som syftar till att tillåta att hela aborten kan utföras i hemmet, det vill säga, man ska kunna ta första tabletten Mifepristone i hemmet, och eventuellt ha hela konsultationen via telemedicin.
I workshopen som jag var med i deltog över 30 personer från hela världen, med medicinsk bakgrund, från akademin och aktivister engagerade i abortfrågan. Det blev tydligt att vi går mot en revolution av hemaborter och där många tycker att detta är sättet att förändra och förbättra abortvården för världens oönskat gravida. Genom att arbeta vid sidan av hälsosystemet och visa på att det fungerar kommer man sedan att kunna arbeta med såväl avmedikalisering, avkriminalisering och legalisering av abort i länder där det är restriktivt eller helt förbjudet. Onekligen en intressant tanke, även om jag är av den uppfattningen att vi alltid kommer behöva ett fungerande hälsosystem för de abortsökande som behöver det.
Resten av eftermiddagen pratade vi reproduktiv rättvisa. Men vad är det? Emilie Weiderud från Act svenska Kyrkan (se bild till höger) beskrev det så bra redan 2014 i denna artikel i Ottar, att jag helt enkelt kopierar en del av texten (med hennes godkännande).
” “ Reproductive justice” eller på svenska “reproduktiv rättvisa”, är en rörelse som initierades av svarta feminister i USA på 1980-talet. Tanken var att förena aborträtten med mänskliga rättigheter, men också med idéer om social rättvisa. Den växte fram som en kritik av »pro-choice«-rörelsen, som huvudsakligen kämpar för kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar, att själva få välja om de ska göra abort eller inte… De svarta feministerna försökte uppmärksamma aborträttsrörelsen på att »pro-choice« var ett otillräckligt begrepp som till exempel inte inkluderade de tvångssteriliseringar som användes som befolkningskontroll och framförallt drabbade fattiga, svarta kvinnor.”
”Reproduktiv rättvisa handlar om att tolka aborträtten och reproduktiv hälsa och rättigheter ur ett intersektionellt perspektiv. Intersektionalitet innebär att inkludera flera maktstrukturer i samhället i analysen, de olika kategorier vi som grupp eller individer befinner oss i såsom etnicitet, sexualitet, klass, ekonomi, nationalitet, funktionalitet, ras, migrationsstatus eller ålder – faktorer som alla innebär att vi har olika förmåga att utöva vår makt.”
”För reproduktiva rättviseaktivister är målet att skapa en bredare rörelse med fler allianser, och visionen är ett samhälle där alla människor ska ha makten och resurserna att ta hälsosamma beslut kring sin reproduktion – för både den enskilda individen, familjen och gruppen. I praktiken innebär det att reproduktiv rättvisa rör allt från sexualupplysning och migrationspolitik till mödrahälsovård.”
Med tanke på hur dagens hälso-och sjukvård ser ut i Sverige, där ojämlikheterna blir allt större, känns detta begrepp och ramverk högst relevant, och instanser som Folkhälsomyndigheten arbetar allt mer med dessa frågor.
Konferensen som pågick i fyra intensiva dagar innehöll mängder av intressanta paneler och samtal om abort, reproduktiv rättvisa, intersektionalitet och mobilisering. Några tydliga ledord var avmedikalisering, självbestämmande, avkriminalisering och avkolonisering (de-colonising). Konferensen särskilde sig från de flesta konferenser som jag varit på då den hade en tydlig aktivistiskt ansats men med en akademisk twist. Underbart och kul att träffa gamla och nya vänner från hela världen!
Tillsammans med Lena Hann (se bild till vänster med midsommarkrans), som är gästforskare från USA på genusvetenskapliga institutionen i Uppsala, presenterade jag serienovellen Två Streck = Gravid. RFSU utvecklade denna tillsammans med serietecknaren Julia Hansen för att öka kunskap och minska stigma kring abort i Sverige och globalt (serienovellen finns även på engelska). Den används i skolor och finns på ungdomsmottagningar och abortkliniker. Ett tips till alla barnmorskor att dela för att öppna upp samtalet kring abort.
Presentationen fick ett bra genomslag och det känns fint att novellen flyger över jorden.
Hör gärna av er om ni har några frågor!
Kristina Castell
kristina.castell@rfsu.se
___________________________________________________________
Läs mer om Internationella rådet på Svenska Barnmorskeförbundets hemsida,.
___________________________________________________________