Det finns ett behov att utöka förskrivningsrätten för barnmorskor. Det menar Svenska Barnmorskeförbundet som under flera år har arbetat med frågan.
Barnmorskeyrket är ett legitimationsyrke vilket innebär att endast den med en legitimation godkänd av Socialstyrelsen får utöva yrket. Sedan 1970-talet har barnmorskor haft en viss möjlighet till receptförskrivning och år 1996 fick barnmorskor formell rätt att förskriva läkemedel i födelsekontrollerande syfte. År 2011 utökades förskrivningsrätten med antibiotika för att behandla verifierad klamydiainfektion.
Barnmorskor arbetar självständigt inom olika verksamheter vid ungdomsmottagningar, gynekologiska mottagningar, mödrahälsovård, förlossningsvård samt med vård efter förlossning och under postnatalperioden. Barnmorskor arbetar bland annat med förskrivning och utprövning av preventivmedel, screening för livmoderhalscancer, föräldrastöd, amningskunskap, sex- och samlevnadskunskap till barn och ungdomar, provtagning för sexuellt överförbara infektioner, vård i samband med abort och gynekologiska sjukdomar, klimakterierådgivning samt inom fosterdiagnostik.
Det breda fält där barnmorskor utövar sitt yrke genomsyras av ett etiskt och holistiskt patos samt bygger, som all hälso- och sjukvård, på vetenskap och beprövad erfarenhet. Barnmorskor arbetar personcentrerat, relationsbyggande och med ett holistiskt synsätt på individen. Barnmorskor verksamma i primärvård och inom olika mottagningsverksamheter genomför undersökningar och remitterar patienten vidare till specialist vid behov. Trots möjlighet till andra vårdgivare, väljer individen många gånger själv att vända sig till barnmorskor som är kvinnors och ungdomars primära vårdgivare inom reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Det är då rimligt, ansvarsfullt och patientsäkert att barnmorskan efter undersökning kan fullfölja vårdmötet genom att också förskriva relevanta läkemedel. En fördröjning av receptbelagda behandlingsmetoder kan förlänga och försvåra besvären hos dem som söker vård.
Förskrivningsrätten inom reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa är fördelat mellan olika aktörer (barnmorskor, distriktssköterskor och sjuksköterskor med särskild förskrivningsrätt och läkare). Det försvårar tillgängligheten för patienterna, ökar ojämlik vård, är ineffektivt och fördyrar sannolikt vården. I dagsläget kan det innebära en fördröjning av behandling då barnmorskan måste remittera patienten till allmänläkare eller distriktssköterska för ny bedömning efter mötet med barnmorskan. Läkare förskriver exempelvis läkemedel vid bakteriell vaginos, herpes i underlivet, förhudsförträngning, hormonbehandling för mensförskjutning, förebyggande av vitamin- och järnbrist under graviditet. Många gånger förskriver läkare läkemedel utifrån barnmorskans bedömning, vilket kan innebära att läkaren inte träffar patienten. Barnmorskan administrerar information kring insättning av behandlingen och följer även upp patienten.
Distriktssköterskor och sjuksköterskor med särskild förskrivningsrätt förskriver läkemedel som barnmorskor inte har rätt att förskriva trots att det tillhör barnmorskans kompetensområde. Det gäller exempelvis läkemedel för behandling av smärtsam mens, oxytocinspray för amningsstimulation och lokalt östrogen för behandling av sköra slemhinnor under klimakteriet.
Vi anser att barnmorskor har kompetens och en given roll att förskriva relevanta läkemedel och därmed kan behandla kvinnors och ungdomars olika åkommor utan fördröjning. Att utöka förskrivningsrätten skulle innebära mindre väntetid för patienten, minskat dubbelarbete samt en samhällsekonomisk vinst i framför allt första linjevård. Något som bland annat skulle betyda:
Ett Sverige där barnmorskans yrkesroll och kompetens tillvaratas på bästa sätt, såväl ur ett patient- som kostnadseffektivt perspektiv, för hälso- och sjukvårdens möjlighet att räcka till.
Allas rätt till jämlik vård oavsett bostadsort, glesbygd eller stad, närhet eller avstånd till hälso-och sjukvård.
Fokus på god och nära vård med hög kvalité.
Argumenten talar för sig själva. Svenska Barnmorskeförbundet anser att det är hög tid att se över och utöka barnmorskors förskrivningsrätt.
Artikelförfattare
Anna-Karin Hannerfors, leg. barnmorska. Region Norrbotten
Charlotta Hed, leg. barnmorska, samordningsbarnmorska/vårdutvecklare, Region Västernorrland
Kontakt för mer information: Therese Lindberg, leg. barnmorska, CFOG (Centrum för obstetrik och gynekologi) Skellefteå, vice ordförande lokalföreningen Barnmorskeförbundet Västerbotten, styrelseledamot i Svenska Barnmorskeförbundet
Lilo Lindquist, leg. barnmorska, Ungdomsmottagning Väst Göteborg, ordförande i FSUM (Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar)
Hanna Nyström, leg. barnmorska, samordningsbarnmorska, vårdutvecklare Primärvård Länsuppdrag Region Västerbotten
Annica Olesen, leg. barnmorska, samordningsbarnmorska/verksamhetsutvecklare Västra Götalandsregionen
Jessica Sunesson, leg. barnmorska/verksamhetsutvecklare för Region Stockholms Ungdomsmottagningar, före detta ordförande FSUM (Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar)
Li Thies-Lagergren leg. barnmorska, docent, ordförande i Utbildningsrådet, Svenska Barnmorskeförbundet, styrelseledamot i Svenska Barnmorskeförbundet
Malin Vikström, leg. barnmorska, samordningsbarnmorska, vårdutvecklare regionalt cancercentrum Stockholm Gotland, vårdsakkunnig barnmorska gynekologi Region Stockholm, ledamot i Etiska rådet, Svenska Barnmorskeförbundet