Barnmorskan professor Ingegerd Hildingsson.

Gör det. Gör det. Gör det.

Barnmorskan Ingegerd Hildingsson har precis släppt halvtidsrapporten om projektet Barnmorska hela vägen. Resultatet visar att kvinnor är mer nöjda med vården och får en mycket bättre förlossningsupplevelse om de har en känd barnmorska med sig när de föder. Rapporten visar att arbetssättet skapar trygghet men också på de utmaningar som finns när det är långt till sjukhus och ont om personal.

Barnmorska hela vägen är ett projekt i Sollefteå som startade efter nedläggningen av BB-avdelningen. Syftet är att skapa trygghet för kvinnor i Ådalen och vintern 2019 arbetar fyra barnmorskor med att ta hand om kvinnor genom hela vårdkedjan.

Liknande projekt pågår vid Karolinska sjukhuset Huddinge och flera är intresserade av att starta.
– Det är viktigt att de som arbetar i caseload verkligen brinner för uppdraget, säger Ingegerd Hildingsson.

Att det går lite trögt i övriga regioner tror hon bland annat beror på uppdelningen i primär och sluten vård, vårdval och ackreditering.
– Det finns också motstånd hos vissa personalkategorier men vi måste tänka på om vi arbetar för kvinnorna eller för organisationen. Då blir det glasklart. Tyvärr ser beslutsfattare och tyckare inte alltid till bästa evidens när vården planeras. Det är dags att göra det nu! 

Ett nätverk för barnmorskor som är intresserade av vårdformen caseload har träffats några gånger och Ingegerd Hildingssons råd är att ta vara på de barnmorskor som brinner för caseload och vårdutveckling.
– Annars kommer de, som så många andra, att lämna vården. Barnmorskor är inga fabriksarbetare, barnmorskearbetet är relationsbaserat! 

Hon har också tre råd till regioner som vill starta upp caseload-projekt:

  • Anställ eldsjälar och ge dem frihet att planera sitt arbete själva.
  • Organisera all vård vid graviditet och födande under en och samma huvudman. Det möjliggör kontinuitet och använder barnmorskekompetensen på bästa sätt.
  • Lyssna på vad kvinnor vill ha och vad evidensen visar!

Tre råd till barnmorskor som vill jobba med case-load:

  • Gör det.
  • Gör det.
  • Gör det.

Rapporten är skickad till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och delar av projektet har presenterats på regionala möten.

Ingegerd Hildingsson har presenterat projektet för politiker i Region Västernorrland och har fått ett enormt bra stöd från verksamhetschef Marju Dahmoun, läkargruppen och från barnmorskorna.
– Det finns flera inom kvinnokliniken som skulle vilja arbeta på liknande sätt.

Projektet kommer att rekrytera kvinnor med senast BP den 31 december 2019. Två månader senare skickas de sista uppföljningsfrågeformulären ut och därefter ska slutrapporten skrivas. 

Vilken är den viktigaste frågan just nu när det gäller vård i samband med graviditet och barnafödande?
– Vill man behålla barnmorskor så ska man se till att de får möjligheter att utvecklas och att utveckla nya arbetssätt och vårdformer. Tidigare forskning har visat att caseload är en hållbar modell, barnmorskor stannar i yrket eftersom det innebär mindre risk för utbrändhet, säger Ingegerd Hildingsson.

Ingegerd Hildingsson önskar också att det fanns en mer sammanhållen tanke och att olika aktörer pratar med varandra innan man utfärdar pålagor.

– Den satsning som gjorts för att utbilda fler barnmorskor var inte förankrad i vården. Det saknas praktikplatser (verksamhetsförlagd utbildning) och det behövs en nationell samordning för att lösa detta. Många duktiga handledare (barnmorskor) har lämnat vården, särskilt inom förlossningsvården. Det gör att de barnmorskor som finns kvar sliter ont och tenderar att lämna vården när vi bäst behöver dem.

– Arbetssituationen måste bli bättre, arbetet måste uppvärderas så att alla kan ge en god vård! Barnmorskearbetet måste uppvärderas och media måste sluta skrämmas genom att hänga ut barnmorskor. Det här är världens bästa yrke men barnmorskor måste få rätt förutsättningar för att kunna utöva det, oavsett var vi tjänstgör. En födande kvinna i taget!

För att Sverige ska kunna leva upp till sina åtaganden i Kvinnokonventionen och säkerställa god och säker vård med delaktighet för alla på lika villkor i hela landet tycker Ingegerd Hildingsson att det är dags att se över och ta till sig hur man arbetar i andra länder. I Australien är till exempel ett sjukhus med omkring 500 födslar per år en normalstor klinik.

– Vi behöver inte både livrem, hängslen, fallskärm och flytväst för att föda barn! Krossa rädslokulturen och lyft blicken internationellt! Börja gärna med att titta på Norge och den differentierade vården. Alla behöver inte intensivvård och stordrift gynnar inte hälsa, varken kvinnors eller barnmorskors!

För att ändra villkoren behöver fler barnmorskor engagera sig i politiken!

___________________________________________________________

Barnmorskan Ingegerd Hildingsson är professor vid Uppsala Universitet och är medarbetare vid institutionen för omvårdnad Mittuniversitetet Sundsvall. Ingegerd Hildingsson är ledamot i Svenska Barnmorskeförbundets vetenskaplig råd.

____________________________________________________________________________

Halvtidsrapport Barnmorska Hela Vägen finns att läsa på barnmorskeforbundet.se 
____________________________________________________________________________

Nätverk Caseload, kontaktperson barnmorskan Ulrica Sjöstrand Västernorrland.
Ulrica Sjöstrand är ledamot i styrelsen Svenska Barnmorskeförbundet.
____________________________________________________________________________

Kvinnokonventionen

Artikel 12 – Hälsovård

Konventionsstaterna ska säkerställa att kvinnor och män har samma tillgång till hälso- och sjukvård, inklusive familjeplanering. Konventionsstaterna ska också garantera kvinnor lämplig vård vid graviditet, förlossning och amning.

Artikel 14 – Landsbygdens kvinnor

Konventionsstaterna skall uppmärksamma och tillgodose de specifika utmaningar samt behov kvinnor på landsbygden står inför. Därtill skall alla lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa att bestämmelserna i konventionen även berör dem samt att de ska få delta i och dra fördel av landsbygdens utveckling. Det är viktigt att se till att dessa kvinnor också har tillgång till hälso- och sjukvård, praktisk och teoretisk utbildning, arbete, ekonomiska medel samt tillfredsställande levnadsförhållanden.

___________________________________________________________