Hur kan vi utveckla och modernisera svensk förlossningsvård i enlighet med evidens och rekommendationer samt ta tillvara patienternas önskemål om ökad individualisering och delaktighet i sin vård?
Välkomna att läsa slutrapporten för projekt Min Barnmorska.
Det är en utvärdering av fyra år med så kallad Caseload midwifery där vi provat olika sätt att arbeta för att utforma vården så bra som möjligt för kvinnan men också ett roligt, utvecklande och hållbart arbetssätt för barnmorskorna.
Vi har nått våra uppställda mål: att kvinnan ska ha en känd barnmorska vid sin förlossning (med 80 procents säkerhet). Att medicinska resultat ska vara lika bra eller bättre än standardvården. Att kvinnan och hennes partner ska vara nöjda med vården i stor utsträckning och att det ska vara en vårdform som är ekonomiskt hållbar.
Vi vill poängtera att vårdformen har vänt sig till en psykiskt skör grupp av kvinnor och att Min Barnmorska bara kan fungera som en del i helheten på BB Huddinge, Karolinska Universitetssjukhuset. Det är i samarbete med våra kollegor i standardvården som Min Barnmorska blir en hållbar vårdform och en möjlig karriärväg för barnmorskor som önskar arbeta i hela vårdkedjan.
Marie Ekborn, projektledare Min Barnmorska
___________________________________________________________
Läs mer i Slutrapport för projekt Min Barnmorska Graviditet och förlossning BB Karolinska Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset i samarbete med SLSO BMM Södra 20180901–20221231.
Den barnmorskeledda kontinuitetsmodellen som erbjuds inom projektet Min Barnmorska kallas internationellt för Caseload midwifery och åsyftar att ett team av barnmorskor delar helhetsansvar för vården av en grupp gravida genom hela vårdkedjan från inskrivningsbesöket på mödravården till förlossning och eftervård. Målet med Caseload midwifery är att förbättra kontinuiteten inom vårdkedjan samt stärka relationen mellan den gravida och barnmorskan. Detta för att öka tryggheten för den gravida genom graviditet, förlossning och eftervård.
En trygg och positiv upplevelse av hela förloppet gynnar föräldrar, barn och anknytningen dem emellan. Den gravida har inom barnmorsketeamet en primär barnmorska som är ansvarig för den födandes vård före, under och efter födseln. Detta upplägg och arbetssätt innebär att barnmorskan arbetar jour, alltså är beredd att rycka ut när barnmorskans primära patienter kan väntas föda. Om den födandes primära barnmorska inte är tillgänglig när förlossningen startar rycker en annan barnmorska i teamet in, som den gravida har träffat innan. Projektet har främst vänt sig till gravida som uppvisar förlossningsrädsla enligt den internationella FOBS skalan (Fear of birth scale).
Slutsats och framtid
Karolinska Universitetssjukhuset har visat att det på relativ kort tid går att implementera sammanhållen vårdkedja under graviditet-, födsel och eftervård och att vårdformen är attraktiv för gravida och barnmorskor samt att den håller god medicinsk säkerhet. Karolinska Universitetssjukhuset har beslutat att fortsätta att driva Min Barnmorska. Karolinska Universitetssjukhusets erfarenheter kan tas tillvara för att stötta andra sjukhus i en eventuell implementering vilket ligger i linje med uppdraget för ett Universitetssjukhus. Vi anser att det är möjligt att implementera vårdformen på andra sjukhus och i andra kontexter än storstad. Det finns en stor flexibilitet hur arbetet organiseras, antal team, storleken på teamen och schemamodeller. Det är viktigt att fackliga hållbara avtal skrivs som kan utgöra modeller för att garantera god arbetsmiljö för barnmorskorna och hög tillit för arbetsgivaren. Det är också viktigt att fortsätta forska på sammanhållen vårdkedja med barnmorsketeam för att få stabila underlag för framtida utveckling och beslutsfattande.
___________________________________________________________