Hallå där: Kristin Svensson, universitetsbarnmorska, dr med vet och amningsspecialist på Karolinska universitetssjukhuset, du har varit med och tagit fram råd för att förebygga plötslig oväntad spädbarnskollaps.
Projekt Säker Förlossning Löf har tagit fram råd för att förebygga och hindra plötslig oväntad spädbarnskollaps (SUPC). Råden handlar om hur vården bör göra och vara, men kanske lika mycket om information till blivande och nyblivna föräldrar. Det handlar om att nå fram med hjälp av personcentrerad vård. Om mamman och barnets föräldrar får kunskap och kan se barnets kompetens, kan de själva förebygga och undvika plötslig spädbarnskollaps.
Hur gick ni tillväga för att ta fram råden?
Vi gick igenom den tillgängliga evidens som finns om ämnet och de rekommendationer som ges internationellt för att förebygga SUPC.
Är du nöjd med råden?
Ja, eftersom budskapet är att vi barnmorskor ska arbeta för säker oavbruten interaktiv hud-mot-hud kontakt tills barnet sugit (diat/ammats), alternativt somnat, efter förlossningen. Det var hela arbetsgruppen överens om. På senare tid har det ju varit mycket diskussion om att det är farligt med hud-mot-hud vilket skapat en del onödig förvirring i den kliniska verksamheten på förlossningsavdelning och BB.
Idag vet vi att hud-mot-hud kontakten har både fysiologiska och psykologiska kort- och långtidseffekter.
I de nya råden ingår information om hur barnet placeras mest fördelaktigt hud-mot-hud, inte bara ur säkerhetssynpunkt utan också för att barnet ska ges tid och möjlighet att genomgå de nio instinktiva utvecklingsstadierna och söka sig till och ta tag om bröstet själv – den första amningen. Idag vet vi att hud-mot-hud kontakten har både fysiologiska och psykologiska kort- och långtidseffekter och att den underlättar amningsstarten. Att vid första mötet med barnet ge föräldrarna möjligheten att få möta barnet hud-mot-hud, att få se barnets kompetens underlättar för dem att lära känna barnet och också deras samspel med barnet.
Plötslig oväntad spädbarnskollaps, Sudden Unexpected Postnatal Collapse (SUPC), är ett tillstånd under de första sju levnadsdygnen där till synes fullt friska nyfödda (>35 graviditetsveckor) slutar att andas och kollapsar. Plötslig oväntad spädbarnskollaps har uppmärksammats mer och mer i litteraturen.
I bakgrunden till råden är det också förtydligat om vad man idag vet om detta. Där finns även uppgifter om hur många fall som upptäckts både globalt och nationellt. Det är under första veckan post partum som detta uppmärksammast hos till synes friska fullgångna barn och många av fallen har skett under de första timmarna post partum. Orsaken har oftast varit ett andningshinder men i cirka hälften av fallen har man även hittat bakomliggande orsaker.
Oförklarade nyföddhetskollapser har tidigare beskrivits i litteraturen och det långt innan vi började med hud-mot-hud mer systematiskt.
På vilket sätt kan råden användas i dagligt kliniskt arbete?
Råden är egentligen inga nyheter för oss som barnmorskor utan mer till för att vi ska bli tydligare i den information vi ger och påminna föräldrarna om hur barnet ligger säkert innan vi lämnar föräldrarna ensamma på rummet. På så sätt kan vi förebygga att plötsliga kollapser sker.
Nyblivna föräldrar är generellt oerhört försiktiga och observanta men barnmorskan ska innan hen lämnar föräldrarna ensamma efter förlossningen påminna dem om vad säker hud-mot-hud innebär; att ha fokus på barnet och vara observant på att näsan är fri, att ansiktet inte är övertäckt och att den som håller barnet har stöd under armarna så att hen inte tappar barnet. Om mamman är trött och påverkad efter förlossningen eller av sjukdom och läkemedel, ska den andra föräldern/annan anhörig uppmärksammas än mer på detta.
Informationen ska ges redan under graviditeten.
Naturligtvis gäller råden även när barnet är hos den andra föräldern eller annan anhörig och även när föräldrarna och barnet har kläder på sig. I råden ingår även vad mödrahälsovården (MHV) kan göra för att förebygga SUCP. När de blivande föräldrarna får informationen om effekterna av hud-mot-hud vid första mötet med barnet ska de också få veta om hur detta utförs säkert.
Informationen ska ges redan under graviditeten. Efter förlossningen, under eftervården, uppmärksammas om och att föräldrarna tagit till sig informationen och att barnets näsa är fri vid amning. Sedan tidigare får föräldrar så gott som alltid rådet att underlätta amningen genom att alltid låta barnets haka ligga tätt intill bröstet och på så sätt göra näsan fri (fria luftvägar). Det rådet gäller fortfarande.
Finns det råd som är formulerade till föräldrar/vårdnadshavare?
Nej inte för SUCP. I rekommendationer och råd från Löf om att förebygga plötslig oväntad spädbarnskollaps (SUPC) ingår att fortsättningsvis följa Socialstyrelsens sex råd om hur minska risken för plötslig spädbarnsdöd (SIDS).
Säker förlossningsvård Löf
Rekommendationerna och råden har tagits fram av expertgrupper utsedda av de professionella yrkesorganisationerna (Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi, Svenska Barnmorskeförbundet och Svenska Barnläkarföreningens neonatalförening). Yrkesorganisationerna är ansvariga utgivare. En systematisk genomgång har genomförts av det omfattande material som finns insamlat från landets samtliga förlossningskliniker.
Syftet är att lyfta fram goda exempel och skapa en plattform för rutiner inom dessa områden.
Artikeln är tidigare publicerad i Jordemodern nr 7-8 Juli-Augusti 2017.
