Europas barnmorskor samlade i Istanbul för det årliga mötet med Europeiska barnmorskeförbundets (EMA) den 22–23 september.
Det är varmt och fuktigt och för oss nordbor en sista rest av sommar. Vi hade inför denna resa gjort ett noggrant övervägande kring säkerhetsaspekterna – med tanke på allt som skett i Sverige – men väl på plats var det naturligtvis helt normalt och lugnt.
Från Sverige deltog vi, Eva Nordlund och Malin Bogren, från Svenska Barnmorskeförbundets styrelse. Barnmorskor från inte mindre än 33 europeiska länder representerade 45 olika barnmorske- och vårdförbund. Tillsammans en mäktig röst för över 100 000 barnmorskor i Europa.
Mötet var mer än bara formella diskussioner och rapporter. Det var en arena där tankar och idéer flödade fritt. Verksamhetsrapporten och planen för den kommande tiden låg givetvis i fokus, men det var valet av ny ordförande och vice ordförande som höjde spänningen. Efter en enhällig omröstning steg Viktoria Vivilaki från Grekland fram som EMA:s nya ordförande och Melania Elena Tudose från Rumänien som vice ordförande ännu en period. Nu ser vi fram emot en ny period med en engagerad styrelse som kan föra barnmorskors talan i Europa.
Barnmorskeprofessionen i Europa står inför betydande utmaningar. Länder som Polen och Rumänien kämpar för att säkerställa en högkvalitativ utbildning och att utbilda ett tillräckligt stort antal barnmorskor som kan möta behoven hos kvinnor och barn. Diskussionerna var fyllda av hopp och visioner om hur man kan öka synligheten och erkännandet av barnmorskor i hela kontinenten.
Men det var inte bara prat och idéer. Utmaningarna som lyftes fram inkluderade hur vi ska återhämta oss från pandemin, om att övertyga politiska beslutsfattare om barnmorskors betydelse och att stödja länder och familjer i kris. Vi fick en stark dragning om den enorma kris som Turkiet hamnade i då jordbävningen slog till. Kvinnor och barn dog och barnmorskor i Turkiet tog sig an att försöka nå fram med hjälp till behövande gravida och födande och deras bebisar. Krisen är långt ifrån över. Det är bara media som lämnat området.
Samarbete med europeiska och lokala myndigheter framhölls som en nyckelkomponent i arbetet för att reglera och förbättra vården. Kommunikation, sociala medier och nätverksbyggande var exempel på verktyg som diskuterades för att ta sig an dessa utmaningar.
En ambitiös handlingsplan har nu utarbetats för perioden 2023–2025. Den omfattar strategier för att stödja och främja barnmorskeforskning, praktik och utbildning, att påverka EU-lagstiftning om barnmorskeutbildning och praktik, att öka EMA:s inflytande på EU-nivå och att arbeta för kvinnors allmänna och sexuella och reproduktiva hälsa samt jämlik tillgång till högkvalitativ mödravård i Europa. Inte minst ökande kejsarsnitt är ett problem som behöver diskuteras tvärprofessionellt.
En turkisk styrelseledamot från läkarnas European Board and College of Obstetrics an Gynaecology (EBCOG) höll en presentation om ”How to lower cesaeran rates in Europe?” Problemet är komplext. I Turkiet görs I snitt 52 procent kejsarsnitt. En helt ofattbar siffra med svenska mått mätt. En stor skillnad är att det finns ett system i Turkiet som betalar läkaren för varje kejsarsnitt vilket triggar att det blir en ökning. En lösning är naturligtvis att öka barnmorskors möjlighet att utöva sitt yrke och att vara autonom.
Sammanfattningsvis var Europeiska Barnmorskeförbundets årsmöte i Istanbul en möjlighet för barnmorskeförbund från hela Europa att förena sig, dela erfarenheter och idéer, och arbeta tillsammans för att stärka och öka synligheten av vår profession. Autonomi och att kunna använda sin barnmorskekunskap måste vara ett tydligt mål för alla barnmorskor i såväl Europa som världen i övrigt. Det skulle lösa många problem.
Malin Bogren
Barnmorska, docent, styrelseledamot Svenska Barnmorskeförbundet, sammankallande Internationella Rådet, Svenska Barnmorskeförbundet
Eva Nordlund
Barnmorska, ordförande Svenska Barnmorskeförbundet