Flera år har nu gått sedan vi började bygga upp vår fackliga organisering och struktur. Hur lösningarna har formats är till stor del kopplat till hur medlemmar själva valt att engagera sig på arbetsplatser och i lokalföreningar. En viktig målsättning är att barnmorskor ska verka som fackliga företrädare på arbetsplatser och där bidra med sitt professionskunnande i villkors- och arbetsmiljöfrågor.
Svenska Barnmorskeförbundet-SRAT har byggt upp en organisation inom varje region som kallas SRAT – region. Där finns en sammankallande facklig företrädare som fungerar som en central kontakt för fackliga företrädare och kansliet. Den sammankallande blir en viktig kontakt för arbetsgivaren i partsrelaterade frågor. Mycket görs av många runt om på arbetsplatserna. Det som är gemensamt är att där barnmorskor håller samman och där det finns ett kontinuerligt stabilt fackligt företrädarskap, där finns också ökade möjligheter till inflytande och påverkan.
Förbundet verkar centralt genom att utverka ett språk för många fackliga frågor, som till exempel lön eller kompetens. Att utverka centrala stödmaterial kan bara uppnå en viss träffsäkerhet. Att lokalt rikta och omforma det centrala är det som skapar verklig träffsäkerhet. En viktig fråga är lönen när en sjuksköterska hos arbetsgivaren blir legitimerad barnmorska och ska börja arbeta i sin nya roll. Just nu ser det väldigt olika ut i landet, men vi vill att kompetenssteget blir synligt i barnmorskans lön i förhållande till sjuksköterskelönen. För att nå dit handlar det om att prata lokalt om rutiner och värderingsfrågor med arbetsgivaren samt spegla detta mot kompetensförsörjning och stabil kontinuitet. Lönestrukturerna måste avspegla dessa förhållanden i lönebilden.
En annan viktig fråga som förbundet driver rör arbetstid och arbetstidens innehåll. En årlig återkommande diskussion är semester och arbetstidsförhållanden under sommaren. Det är en fråga som inte går att titta generellt på då förutsättningar och begränsningar är extremt lokala. Hur dessa än ser ut är relationen mellan arbetsgivaren och arbetstagarnas fackliga företrädare viktig. Kollektivet behöver föra fram en idé eller ett förslag. Individen behöver också acceptera att kan inte alla individuella önskningar inte kan uppfyllas – oavsett vilken lösning som föreslås Där lösningar har kunnat genomföras bygger det på pragmatiska fackliga företrädare och chefer som agerar ansvarsfullt i chefsrollen. Sådana lösningar kan exempelvis handla om lokala avtal om rotationer mellan öppenvården och slutenvården under sommaren och omvänd ordning under hösten. Det kan handla om att våga pröva rotationer som gör att barnmorskor hjälps åt under sommaren. Att ha en kontinuerlig tidig dialog med arbetsgivaren om sommaren, ökar förutsättningarna att komma fram till lösningar. Händelser och förändringar inom verksamheten måste alltid analyseras tidigt utifrån hur de påverkar sommarens lösning. Här finns även frågan om att ansöka om dispens för schemaläggningen under en avgränsad period.
Ibland är kampen absurd. Frågor man som facklig företrädare tycker att arbetsgivaren självklart borde inse allvaret i. Ett sådant exempel är den långa kamp som vårt skyddsombud Annika Fellbo drev i region Blekinge gällande råttor i kvinnohälsans lokaler. Att det ska krävas återkommande artiklar och rapporter i nationell media innan arbetsgivaren agerar, visar hur viktigt det är att vi står samlade bakom våra engagerade företrädare i de lokala frågor vi vill förändra och påverka.
Ibland är vår fackliga strävan att lyfta upp frågor i dagsljuset och göra dem begripliga för den allmänhet som väljer de politiker som beslutar om ramar och medel till de verksamheter där våra medlemmar arbetar. Ett exempel är artikeln i tidningen Arbetet som belyste våra chefsmedlemmars situation. Publiceringen sammanföll med avtalsrörelsen där just de frågorna hade lyfts av AkademikerAlliansen. En del av avtalsrörelsens resultat var just ändrade skrivningar gällande inlöst rätt till övertidsersättning samt att satsa på ett arbete gällande chefers arbetsmiljö.
Ett viktigt arbete vi alla gör tillsammans är de enkäter som vi skickar ut vid väl valda tillfällen. För att få en hög svarsfrekvens måste varje medlem kontrollera att de kontaktuppgifter som finns i medlemsregistret stämmer. Att ha god kännedom om medlemmarnas frågor och tankar är den bästa förutsättningen för att lyckas påverka.
Tack alla ni som svarar varje gång!
Och Du som glömde förra gången uppmanar vi att svara nästa.
Tillsammans blir vi starka och kreativa. Kommunicera med varandra och försök enas om några viktiga frågor och kommunicera vidare. För konstruktiva dialoger med arbetsgivaren och med dem ni vill påverka. Försök att visa lösningar på problem. Detta är grunden för ett fackligt medlemskap och engagemang.
Bli facklig företrädare. Tillsammans med dina kollegor kan du göra skillnad.
Erica Solheim, vice ordförande Svenska Barnmorskeförbundet
Therese Lindberg, styrelseledamot Svenska Barnmorskeförbundet
Helene Bengtsson, styrelseledamot Svenska Barnmorskeförbundet
Mattias Torell, biträdande förhandlingschef SRAT
___________________________________________________________
Svenska Barnmorskeförbundet stadgar antagen 2019
Svenska Barnmorskeförbundets strategier 2023-2024
Svenska Barnmorskeförbundet Kompetens legitimerad barnmorska: Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska (2018/version 2.0/2019) och Generisk Kompetensmodell för barnmorskor i klinisk verksamhet (2019).
___________________________________________________________
Text publicerad i Jordemodern nr 8 dec 2024.
___________________________________________________________