Hallå där: Ulrica Askelöf, barnmorska och projektledare för Doula & kulturtolk i Stockholm.
Vad är en doula och kulturtolk?
En kulturtolksdoula är en stödperson som finns där för kvinnan i slutet av graviditeten, under hela förlossningen och den första tiden med barnet. Hon står på kvinnans sida och för hennes talan utifrån en egen språklig och kulturell förståelse för kvinnans situation. Samtidigt är hon en bro mellan kvinnan och vårdpersonalen.
Hur började projektet?
Min kollega Anna Jensen är initiativtagare här i Stockholm. Hon hade hört talas om Födelsehusets Doula & kulturtolksprojekt i Göteborg och tyckte att det var fantastiskt. 2014 skrev hon en ansökan till landstinget för att få pengar att starta i Rinkeby i Stockholm. Hon fick avslag på ansökan, men sommaren 2016 blev hon kontaktad av hälso- och sjukvårdsförvaltningen som sa att de ville att hon skulle göra kulturtolksprojektet i Södertälje. Hon tackade ja, men kunde inte själv dra igång det så det blev jag och en annan barnmorska som startade där. Nu är det jag, Anna Jensen och AnnaKarin Cullberg-Sjösten som är projektledare tillsammans.
Vad gjorde ni först?
Södertäljeprojektet startade i november förra året och den första gruppen består av elva doulor från tio länder, som sammanlagt talar runt 15 språk. De gick sin utbildning i mars-april 2017 och började jobba maj. Basen är Södertälje, men vi har även haft möjlighet att hjälpa kvinnor i vissa kranskommuner.
Vad hoppas ni uppnå?
Jag hoppas att projektet kommer att innebära att den här gruppen kvinnor, som inte förstår och kan prata svenska, ska kunna känna sig trygga och sedda och hörda under sin förlossning. Att de får möjlighet att bestämma över sin egen förlossning och att vi med det här projektet ska bidra till att de förstår att de också har rättigheter. Jag hoppas också att doulorna kommer att kunna vara en bro mellan de födande och vårdpersonalen, så att vårdpersonalen ska känna att de har bättre möjligheter att ge den vård som de vill, när de kan kommunicera med kvinnan via doulan.
Hur finansieras projektet?
Vi har fått tre år finansiering från Sveriges kommuner och landsting (SKL) för projektet i Södertälje och även för Rinkeby, som kom till i efterhand då hälso- och sjukvårdsförvaltningen ville att verksamheten skulle utvärderas. Det kommer att göras en randomiserad studie, där kvinnorna lottas för att få en doula. För att det ska bli etiskt korrekt måste projektet göras någonstans där det inte redan finns doulor.
Hur och vad ska utvärderas?
Det är Karolinska Institutet: Helena Lindgren, Amani Eltayb och Erica Schytt som kommer hålla i studien. De ska studera kvinnornas upplevelser av att ha en doula, och även titta på om det blir skillnad i förlossningsutfall, till exempel när det gäller förlossningssätt, andel bedövning och akut kejsarsnitt.
Det finns situationer där jag känner att jag misslyckats som barnmorska.
Vad betyder projektet för dig personligen?
Jag har själv som barnmorska inom förlossningsvården träffat kvinnor som jag inte kunnat kommunicera med och det har varit så svårt. Det finns situationer där jag känner att jag misslyckats som barnmorska. Då har jag känt mig oerhört frustrerad och besviken när jag gått från mitt arbetspass. Och om jag känner mig så, så måste ju upplevelsen ha varit mycket, mycket värre för kvinnan. Det är en känsla av att ha sabbat en av de viktigaste händelserna i de här människornas liv, men också maktlösheten i att jag inte hade kunnat göra det bättre. Jag tror att det här projektet kan göra det bättre och eftersom förlossningen är en så central upplevelse måste vi göra vårt bästa för att det ska bli bra.
Doula & kulturtolk finns i Göteborg, region Halland och Stockholms län.
Artikeln är tidigare publicerad i Jordemodern nr 12 December 2017.
Text & bild elisabeth.ubbe@barnmorskeforbundet.se
