Följ barnmorskan och doktoranden Louise Lundborgs dagbok där hon beskriver sin resa in i forskarvärlden.
Del 14: När världen är upp och ner
Hur ska man skriva ett inlägg om forskning i dessa dagar, när världen är upp och ned.
Jag såg liksom många andra ett inlägg på Facebook för några veckor sedan att ”många har blivit epidemiologprofessorer i coronatider”, menat som någon form av ironiskt inlägg. För visst är det så att epidemiologi helt plötsligt blivit väldigt intressant för många. Det finns även andra begrepp som blivit ännu mer aktuella, såsom folkhälsa, global hälsa, flockimmunitet och socioekonomiskt status. Detta år som enligt WHO är ”The year of the Nurse and the Midwife”, 200 år efter Florence Nightingales födelse.
Jag hörde på nyheterna att ansökningarna till sjuksköterskeutbildningen i Sverige ökat med mer än 30 procent till i höstens antagning, självklart en direkt effekt av viruset. Jag har en kompis som jobbar som skådespelerska, hon kom in på sjuksköterskeutbildningen i januari, men ville avvakta då hon fick ett filmjobb och är föräldraledig. Jag tipsade om att försöka behålla platsen och börja till hösten.
”Saker kan ändras” sa jag, ”det kan bli svårare att komma in i höst” (tänk så rätt jag hade) självklart blev såklart filminspelningen inställd, och hon är så glad över att platsen finns kvar för nu är det mycket svårare att komma in på sjuksköterskeutbildningen.
En annan kompis jobbar sedan lång tid som sjuksköterska på en överviktsmottagning för unga, direkt när corona slog till erbjöd hon sig att hjälpa till. Hon har hunnit med att både bli inskolad på fältsjukhuset på Älvsjö-mässan och jobbar nu på en geriatrisk ortopedavdelning på Sabbatsberg. #Kavlauppärmarna, det är mycket att göra, hinner ej ringa skriver hon. Det är bara några exempel på hur sjuksköterskors och barnmorskors positioner helt plötsligt kan förändras både på individ men även på samhällsnivå.
Just nu när sjuksköterskor och barnmorskor sliter mer än någonsin i sjukvården kanske man inte känner att det är ”The Year of the Nurse and Midwife”, men lyfter vi blicken så tror och hoppas jag att våra bägge yrken kan gå en ny framtid till mötes efter denna fruktansvärda tid.
Florence Nightingale reformerade på många sätt framförallt den engelska sjukvården, men det är mest för hennes insatser på fältsjukhuset som vi känner till henne. Hon hade tagit till sig kunskap från den så kallade sanitetströrelsen där man hade påvisat att förbättrad toalett och avloppshygien ledde till färre sjukdomsfall. Hon drev igenom renlighet på fältsjukhuset med en sjuksköterskas målmedvetenhet, förde bort kadaver, rensade avlopp, bytte lakan, och införde tvål och rentvättade händer och kroppar. På den tiden saknades kunskapen om mikroorganismer men förbättringen var uppenbar och dödligheten sjönk från runt 40 till 2 procent. Trots detta så ville inte armén tillskriva förbättringen hennes åtgärder utan försökte hävda att det var ”friskare” patienter som kommit till fältsjukhuset under den perioden. Det är här som Florence gör det som kanske egentligen är mer viktigt än någonting annat, hon har nämligen fört statistik över dödfall och kan med sin dokumentation presentera det som senare skulle komma att bli grunderna för vår omvårdnadsforskning. 200 år senare är hennes råd lika viktiga, vi tvättar oss med tvål och vatten för nåt bättre skydd har vi inte mot coronan just nu, Heja Florence! Synd att vi 200 år senare dock fortfarande ej fullt ut i världen belyser omvårdnadens avgörande betydelse för hälsan och inte lägger mer – tillräckliga – resurser på det.
Min egen forskning pågår, men som för många andra så är det inte det som är längst fram i pipeline just nu. Som en bearbetning av det som pågår så försöker jag undvika att 10 gånger om dagen läsa alla nyheter. Jag följer troget Anders Tegnell och tror att genom att vi alla drar åt samma håll och håller en strategi så kommer vi reda ut denna storm.
Jag läste en fantastisk krönika av Jona Elings Knutsson i Dagens samhälle som jag tycker summerar vårt samhälles dilemma men också sätter ord på vissa av våra känslor. Ni hittar den här: Vi har redan ett vaccin som är gott nog
Men jag tycker även att denna krönika om coronan gör tillvaron lite bättre just nu, man behöver få sig ett skratt också: Jag boostar mitt kulturella immunförsvar med gamla vinyl.
Vi ses på andra sidan skriver folk numera till varandra, och då menar vi på andra sidan av krisen, när livet blir lite mer som förr.
