När Åsa Celander och Ingela Karlsson kom till Hudiksvalls förlossning/BB som vårdenhetschefer år 2017 mötte de en förlossningsklinik i kris. Med endast 14 fast anställda barnmorskor och med resterande barnmorskor från bemanningsföretag behövdes en omstart.
– Regionen ville göra en satsning på de verksamheter som hade hög andel hyrpersonal och vår verksamhet fick 2019 erbjudande om att gå med i projektet Hållbart arbetsliv 80:20. Det blev den räddning och satsning vi behövde, säger Åsa Celander.
Barnmorskor på Hudiksvalls förlossning/BB har sedan dess ingått i pilotprojektet Hållbart arbetsliv 80:20. Det innebär att 80 procent av arbetstiden är klinisk, resterande 20 procent fördelas på verksamhetsutveckling och individuell utveckling/friskvård. Kliniken har inte längre har en person som enbart arbetar med verksamhetsutveckling utan ansvaret är i stället fördelat på hela sjuksköterske-/ och barnmorskegruppen. Två gånger per år samlas medarbetarna och bestämmer tillsammans vilka förbättringar de ska fokusera på kommande året. Vissa projekt är små och kan drivas av en person. Andra projekt är mer omfattande och kräver att en arbetsgrupp skapas.
– Tidigare hade vi ansvarsområden men ingen tid. Man fick själv försöka skapa sig den tiden någon gång under arbetspasset. Nu är det betydligt högre kvalitet på det utvecklings- och förbättringsarbete som vi gör. Eftersom hela gruppen är involverad och idéerna kommer direkt från oss själva blir det mer motiverande och även lättare att implementera förändringar, berättar barnmorskan Annelie Persson Allberg.
Förutom förlossningen och BB så ingår intermedicinavdelningen på Hudiksvalls sjukhus och lungavdelningen och ortopedavdelningen på Gävle sjukhus. Från januari i år ingår även akutmottagningen i Bollnäs. De utvalda enheterna är de som hade hög andel inhyrd personal när projektet startade. På grund av Coronapandemin pausades delar av projektet och förlängdes därför till maj 2024. De yrkesgrupper som ingår är sjuksköterskor och barnmorskor. Två yrkeskategorier där andelen inhyrd personal varit stor. Undersköterskor har inte erbjudits att delta i pilotprojektet då personalsituationen där varit mer stabil. Undersköterskorna deltar däremot i arbetsgrupperna för verksamhetsutveckling.
Projektet innebar till en början mycket jobb, särskilt för vårdenhetscheferna. Åsa Celander beskriver hur processen sett ut.
– Det är klart att det var en stor omställning i början. Hur vi skulle kunna ta bort 20 procent för sjuksköterskorna och barnmorskorna i schemat var en rejäl utmaning. Projektet kom att involvera de sjuksköterskor och barnmorskor som arbetar dag och kväll och man behöver arbeta minst 75 procent. När projektet startade såg vi även ett behov av att se över vår schemamodell i stort. Tidigare hade barnmorskorna önskescheman men det slutade ändå med att endast 30 procent av önskeschemat fanns kvar när det hade diffats. Vi började då arbeta med semifasta scheman och kunde då se att tisdag-torsdag hade vi betydligt mer personal än under helgen.
Ingela Karlsson, vårdenhetschef, fortsätter.
– Vi var eniga om att dagarna för kompetensutveckling och friskvård skulle schemaläggas. Men varje medarbetare har ett stort eget ansvar och kan byta dagarna och kan även arbeta med sitt projekt en del av en dag. Alla får ta eget ansvar. Vi brukar säga att man ska kunna sova gott på natten.
Projektet har inneburit att förlossningskliniken nu systematiskt arbetar med kvalitetsarbete på lång sikt och att det finns utrymme för att kunna åtgärda avvikelser och att skapa handlingsplaner och upprätta nya rutiner. Vårdenhetscheferna berättar att de ser att studenterna och handledarna är mer nöjda och att statistiken för både kort- och långtidssjukskrivningar har förbättrats. Det är även fler barnmorskor som nu arbetar heltid och förlossningskliniken har i dagsläget ingen inhyrd personal.
– Det värdefullaste vi har är vår personal. Därför är det självklart att vi måste ge dem bra förutsättningar, säger Åsa Celander.
Kristina Holmsten, barnmorska på kliniken sedan 1989 med någon kortare avstickare, berättar om sin upplevelse av projektet.
– Det gick fort att vänja sig, skrattar hon. Jag förstår inte varför inte fler regioner hakar på. 80:20 löser allt. Här i glesbygden kan många ha lång resväg. Att ha ett mer flexibelt schema med att kunna arbeta hemifrån en dag i veckan gör att man får ett liv. Att ha lön för att ta en promenad är underbart. Möjlighet till rekreation i princip när du vill och du kan styra din arbetstid på ett annat sätt. Absolut, du behöver ta ett eget ansvar men jag ser faktiskt inga nackdelar med arbetstidsmodellen. Tidigare har jag arbetat som vårdutvecklare. Det kan vara ganska ensamt. Jag tror det är bättre att hela verksamheten arbetar för en förändring tillsammans på det här sättet. Alla räknas.
När EU-direktivet kring 11 timmars dygnsvila trädde i kraft 1 oktober fick projektet ytterligare en uppsida.
– Vi kan nu schemalägga en projektdag efter ett kvällspass och då kan starttiden vara klockan nio. Vår verksamhet klarar därför övergången betydligt bättre än många andra verksamheter som har det tufft med schemaläggningen. Undersköterskorna hos oss som tyvärr inte har kunnat ingå i projektet drabbas däremot, berättar Ingela Karlsson.
Barnmorskan Hanna Schröder blev färdig barnmorska 2020. Efter tre år på Södersjukhusets förlossning med en intensiv och oftast stressig arbetssituation väcktes tanken på en lugnare och mer hållbar tillvaro.
– Jag fullkomligt älskade mitt jobb. Men med två ganska små barn och att jobba 100 procent med en konstant hög belastning. Det blev för mycket. Eftersom min man kommer norrifrån och även mina föräldrar, så blev det ganska naturligt att vi började fundera på att lämna storstan.
Valet föll på Hudiksvall. De köpte ett hus de tyckte om och Hanna sökte jobb på Hudiksvalls förlossning.
– När jag började här för ett år sedan tror jag inte att jag hade förstått vad det innebar att jobba i projektet 80:20. Nu efter ett år känner jag: jag kommer att hålla ett helt arbetsliv. Vi kommer att orka. Jag vill inte behöva gå ner i arbetstid för att jag inte orkar. Det ska gå att jobba 100 procent även som barnmorska. Jag tror att vi som arbetsgrupp är väldigt måna om att det här ska få fortsätta. Därför behöver vi leverera. Alla gör sitt yttersta. Och man har energi att göra det. Ibland jobbar jag med mitt projekt några timmar på lördagen om det passar familjelivet bättre, för att i stället kunna gå på ett läkarbesök på onsdagen när jag enligt schemat har min utvecklings- och friskvårdsdag. Träningen blir ju utspridd på hela veckan. Det är underbart att arbetsgivaren visar att det är viktigt med friskvård. Varje vecka har jag betalt 4,5 timme för att ta hand om mig själv.
Projektet har sitt slutdatum i maj nästa år. Både medarbetare och chefer utgår från att hälso- och sjukvårdsförvaltningen implementerar arbetssättet permanent.
– Det vore helt makalöst om fler får jobba på det här sättet. Då skulle ju alla hålla ett helt arbetsliv, säger Hanna Schröder.