Hur ser kopplingen mellan covid-19 och våld i nära relation ut? Ökar den och hur yttrar det sig i så fall i Sverige? Dessa frågor och fler ställde sig Susanne Åhlund och Mia Barimani, båda ledamöter i Svenska Barnmorskeförbundets styrelse, när pandemin fick fäste.
Susanne Åhlund och Mia Barimani arbetar båda vid Akademiskt primärvårdscentrum, enheten för våld i nära relationer, och deras arbetsgrupp beslutade sig för att följa dessa frågor direkt under den akuta fasen av pandemin.
Från världen kommer redan rapporter om ökande våld i hemmet och från tidigare kriser vet man att konsekvenserna för kvinnor kan vara förödande. Men i Sverige är bilden hittills mindre tydlig.
–Kvinnojourerna rapporterar färre antal kvinnor som söker deras hjälp, men man tror med ganska stor säkerhet, utifrån erfarenhet och från andra länder, att det här är ett dolt problem. För kvinnor i relationer där de utsätts för våld, som nu inte kan gå till jobbet som vanligt, kan det leda till faror, säger Susanne Åhlund.
Medvetenheten om dessa risker är relativt stor och regeringen har skjutit till extra resurser. Samtidigt finns det ett behov av att göra en systematisk översyn av hur den här krisen kommer påverka i Sverige.
–I veckan började vi på skicka ut enkäter till vårdcentraler, barnmorskemottagningar och ungdomsmottagningar samt enstaka slutenvårdsenheter. Vi vill undersöka om personalen som möter kvinnor identifierar våld i högre grad på grund av pandemin och de påfrestningar som det innebär, säger Susanne Åhlund.
Vanligen arbetar Susanne Åhlund och hennes kollegor mycket med att utbilda personal om våld i nära relationer ute på olika vårdenheter. Nu är alla fysiska utbildningstillfällen inställda, därför blir enkäten även en påminnelse om att ställa de ofta svåra frågorna om våld i nära relation. En påminnelse som kan behövas extra mycket när läget är så pressat även inom vården. Genom undersökningen vill man öka kunskapsunderlaget för att kunna möta de behov som uppstår och sätta in insatser och öka beredskapen inför kommande kriser.