En ny studie visar allvarliga kvalitetsbrister och stora ojämlikheter i förlossningsvård och nyföddhetsvård i Europa i spåren av pandemin.
Studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Lancet Regional Health Europé bygger på en tvärsnittsstudie där 21 027 kvinnor i tolv europeiska länder, varav 4 800 kvinnor i Sverige, fyllt i en anonym webbenkät under mars 2020 till mars 2021.
Syftet var att utvärdera kvinnors upplevelser av kvaliteten på förlossnings- och nyföddhetsvården under covid-19-pandemin enligt WHO:s kvalitetsindikatorer. Det har tidigare saknats jämförande studier som på ett strukturerat sätt utvärderat födande kvinnors uppfattning av vårdkvaliteten under pandemin.
Av de 18 063 kvinnor som genomgick värkarbete (förlossning) upplevde hälften att vården var knapphändig till följd av pandemin. 42 procent uppgav svårigheter att få tillräcklig hjälp under värkarbetet, och 31 procent med amningen. 62 procent fick inte ha med en egen vald (anhörig/stöd-) person under sin förlossning.
Yngre kvinnor, kvinnor med instrumentella förlossningar, kvinnor med invandrarbakgrund och kvinnor som genomgick kejsarsnitt skattade en signifikant lägre kvalitet på förlossnings- och nyföddhetsvården. I Sverige var det 36 procent som inte gett sitt samtycke före instrumentell förlossning. Det är en mindre andel än Europasnittet, som låg på ungefär 53 procent. Bristen på skyddsutrustning var också utmärkande.
Ansvarig forskare för studien är Helen Elden som är universitetssjukhusöverbarnmorska, universitetslektor och docent i reproduktiv och perinatal hälsa i Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen, avdelningen för obstetrik och gynekologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Hallå där Helen Elden: vad kan du säga om studiens resultat?
De flesta resultaten visade att kvaliteten på vården upplevdes signifikant sämre av kvinnor som förlöstes med kejsarsnitt utan föregående förlossningsarbete. De upplevda skillnaderna i kvalitet på förlossnings- och nyföddhetsvården länder emellan var också statistiskt signifikanta. Lägst betyg på vården gav kvinnor i Kroatien, Rumänien och Serbien. Högst betyg gavs i Frankrike, Luxemburg, Spanien, Sverige och Tyskland. Övriga länder i studien var Italien, Norge, Portugal och Slovenien.
Nästan en av fyra kvinnor som deltog i studien födde barn i Sverige och de flesta kvinnorna var nöjda med vården. Att kvinnor i Sverige skattade en högre kvalitet av vården på WHO:s kvalitetsindex är positivt men även i Sverige finns det förbättringspotentialer för mödrahälsovården. Sverige sticker ut vad gäller användandet av skyddsutrustning men det var dels otydliga rekommendationer dels brist på den i början av pandemin. Vi har noterat en förbättring i användandet av personlig skyddsutrustning från 2020 till 2021, speciellt i Sverige och vi hoppas kunna följa utvecklingen genom att upprepa undersökningen under 2022.
Hur kan studieresultaten användas framöver?
Resultaten pekar på vikten av att säkerställa en högkvalitativ, evidensbaserad, personcentrerad och respektfull mödra- och nyföddhetsvård i Europa.
Vad skulle du önska för Sveriges del?
Man behöver arbeta mer personcentrerat och evidensbaserat för att förbättra kvaliteten i mödrahälsovården. I Sverige har vi till och med en lag som säger att patienten ska vara delaktig i sin vård men våra resultat visar att många kvinnor upplever att det inte är så. Att partnern får vara delaktig är väldigt viktigt, vilket ju partnern får nu när det finns möjligheter att kunna göra snabbtest. Jag önskar att det inte behöver bli nödvändigt att återinföra restriktioner som hindrar partnern att få vara på sjukhuset. Det är också viktigt med kontinuerligt uppdaterad och tydlig information om covid-19 under graviditet. Trots att vaccination rekommenderats för gravida för att skydda dem själva och barnet från svår sjukdom är bara varannan kvinna vaccinerad. Om färre gravida drabbas av covid-19 sjukdom minskar dessutom belastningen på den redan svårt ansträngda förlossningsvården.
Om du hade mandat att bestämma, vad skulle du börja med?
Att lyfta och säkerställa allas kvinnors rätt till delaktighet i sin vård. Att i första hand förbättra vården för grupper som skattade kvalitén av förlossnings- och nyföddhetsvården lägst. Grunden är en stabil personalsituation. Nu finns det beslut för förlossningsvården vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg på att en barnmorska bara ska vårda en kvinna i taget som är i aktivt förlossningsarbete och att alla barnmorskor ska ha avsatt tid för kompetensutveckling, vilket jag tror kommer att göra det lättare att behålla och rekrytera barnmorskor. Åtgärder för att främja en högkvalitativ, evidensbaserad och respektfull mödrahälsovård i Sverige behövs.
Ni har också genomfört en studie som riktar sig till vårdpersonal under pandemin. När kan vi få ta del av de resultaten?
Datainsamlingen pågår fortfarande men så snart studien är klar och publicerad kommer vi förstås att delge resultaten. Det är också en publikation på gång som fokuserar på upplevelserna av förlossnings- och nyföddhetsvårdens kvalitet i Sverige.
__________________________________________________________
Pressmeddelande 10 januari 2022 Göteborgs universitet.
Titel: Quality of facility-based health care around the time of childbirth during the COVID-19 pandemic: online survey investigating the maternal perspective in 12 countries of the WHO European Region
IMAgiNE EURO Forskningsprojekt
Kontakt: Ansvarig forskare Helen Elden, universitetssjukhusöverbarnmorska, universitetslektor, docent i reproduktiv och perinatal hälsa i Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen, avdelningen för obsterik och gynekologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset, tel: 0702–887 882, e-post: helen.elden@gu.se
___________________________________________________________