Vi har upplevt att det saknas genusanalyser kopplade till feministisk etik i barnmorskevetenskap och har därför utvecklat ett genus-etiskt protokoll, med förhoppningen att det ska kunna bidra till ökad ”genusblick” och genuskompetens hos både forskare och barnmorskestudenter.
Då en majoritet av barnmorskor är kvinnor, identifierar sig som kvinnor, och framförallt vårdar kvinnor under hela livscykeln, kan barnmorskeprofessionen definieras som en köns- och genuskodad profession. Trots detta har barnmorskor mindre makt i jämförelse med läkare och ett androcentriskt synsätt har dominerat förlossningsvården (Walsh, Christianson och Stewart, 2015). Vi har upplevt att det saknas genusanalyser kopplade till feministisk etik i barnmorskevetenskap och har därför utvecklat ett genus-etiskt protokoll, med förhoppningen att det ska kunna bidra till ökad ”genusblick” och genuskompetens hos både forskare och studenter.
Vad är då feministisk etik till skillnad från normativ etik?
Normativ etik: Efter andra världskriget slut trädde Nürnbergkoden i kraft 1947. Syftet var att förhindra oetiska experiment mot människor och handlade exempelvis om vikten av informerat samtycke, arkivering av forskningsmaterial och hur publiceringar ska göras. Regler för etik utgår från Helsingforsdeklarationen 1964 (uppdaterad 2013) vilken är central för forskning i medicin och hälsa. De traditionella etiska principerna har kritiserats för att utgå från androcentrism då dessa bygger på individualism och handlingskraft, rationalitet och oberoende, och därmed riskerar att dölja maktrelationer, dominans och strukturella ojämlikheter (Heberlein, 2014).
Feministisk etik: Sett ut detta perspektiv riskerar kvinnors erfarenheter att negligeras. Alison Jaggar (1992) har kritiserat mainstream bioetik för att bidra till att nedvärdera frågor som rör kvinnors rättigheter och intressen till förmån för mäns intressen. Jaggar menar att frågor som rör barnafödande, relationer, känslor och beroende har fått stå tillbaka för mer kulturellt maskulina egenskaper som oberoende, autonomi och rationalitet. Kvinnor har till och med påståtts lida av etisk omognad till skillnad från män (Gilligan 1982).
Vår utgångspunkt i detta forskningsprojekt har varit att forskning om etik sällan har inkluderat genusperspektiv/teori i barnmorskevetenskap. Vi valde därför att fokusera på etiska dilemman som påverkar barnmorskor och kvinnor de möter.
Enligt Agenda 2030 för Globala Hållbarhetsmål (exempelvis mål 5; 10; 16) kan en genusanalys fokusera på rättvisa och behov, tillgång till resurser, beslutsfattande eller maktrelationer mellan kvinnor och män. Ytterligare fördel med en sådan analys är att den gör det lättare att upptäcka om det finns särskilda behov som kräver målinriktade insatser för flickor och kvinnor, vilket är i samklang med vårt projekt.
Det övergripande syftet var att utveckla en modell för att undersöka genus-etiska dilemman unika för barnmorskor, innefattande feministisk etik. Metodologiskt använde vi en stegvis ansats från litteratursökning, tematisk analys, utvecklade av ett genus-etiskt protokoll och därefter integrering av olika komponenter i en preliminär genus-etisk modell för barnmorskor. Sökningar genomfördes på Scopus och Web of Science med stöd av bibliotekarie. En bred sökning på Scopus och termerna Midwife AND Ethics (alla år) gav 809 artiklar varvid en mer avgränsad sökning på sökorden Midwife AND Ethical Dilemmas gav 58 artiklar. Som komplement sökte vi även på Web of Science vilket gav 23 artiklar varav 20 dubbletter exkluderades.
Resultatet blev 61 abstrakts, vilka analyserades med tematisk analys. Temana var Barnmorskeprofessionen, Kvinnors rättigheter, Fostrets rättigheter dominerar och Den medikaliserade förlossningsvården. Ett genus-etiskt protokoll skapades och testades på två artiklar om abort; en kvalitativ från Danmark och en kvantitativ från Japan. Protokollet gav oss ett underlag för att kunna diskutera resultatet med stöd av genus och feministisk etik. I det sista steget utvecklade vi en genus-etisk modell för barnmorskor, för att belysa de dynamiska relationerna mellan genus och makt och hur dessa produceras och reproduceras.
Vår analys av de två artiklarna om abort visade att barnmorskors autonomi och arbetssituation kan vara begränsad och att den medikaliserade och ”respekterade” läkarvetenskapen dominerar. I Japan har fram till juni 2023 den kirurgiska aborten med vass curette dominerat, vilket vi tolkar som ett uttryck för misogyni och obstetriskt våld, trots att medicinsk abort är en icke-invasiv, skonsam, ekonomisk fördelaktig metod med få komplikationer. I artikeln från Danmark tvingas barnmorskor att ta hand om foster vilka skulle ha aborterats, men fortfarande visar livstecken. Något som innebär konflikter mellan barnmorskors personliga och professionella värderingar. Enligt oss kan denna maktobalans mellan barnmorskor och läkare bidra till etiska dilemman som borde ha kunnat undvikas. I båda artiklarna såg vi tydliga tecken på diskriminering som pekar på det universella när det handlar om kvinnor, (o)jämlikhet och (o)jämställdhet.
Feministisk etik är nödvändigt
I ett antal europeiska länder kan barnmorskor och läkare undvika att delta vid abort om de anser att abort strider mot deras moraliska värderingar – samvetsfrihet – med stöd av den så kallade samvetsklausulen. Även International Confederation of Midwives etiska kod för barnmorskor innehåller vissa i vårt tycke problematiska skrivningar som följande: ”midwives may decide to not participate in activities for which they hold deep moral opposition (Fleming et al 2018). Hur ska kvinnor få stöd i och hjälp att genomföra abort om det är upp till barnmorskor och läkare att ta ställning för eller emot? WHO är tydliga i att barnmorskor har kompetens och ska ge vård vid abort. Globalt finns stora problem med lagar som hindrar kvinnor från att få en säker abort. Vi märkte också att en del granskare ställde sig tveksamma till att vi använde artiklar om abort vid analysen, då de menade att endast barnafödande och inte abort ingår i barnmorskeprofessionen. Detta fann vi synnerligen märkligt eftersom abort är en viktig del av barnmorskors arbete och kvinnors rättigheter. Genom respektfull evidensbaserad abortvård kan barnmorskor bidra till kvinnors överlevnad och en god sexuell och reproduktiv hälsa (SRH). Feministisk etik är nödvändigt för att överbrygga ålderdomliga attityder till kvinnor och abort.
Vår förhoppning är att flera lärosäten och forskare kan ha nytta av vår genus-etiska modell och vårt protokoll för att genomföra kritiska analyser av vetenskaplig litteratur/artiklar för att kunna identifiera bakomliggande strukturer och maktobalanser som bidrar till kvinnors och barnmorskors underordning.
Monica Christianson
Barnmorska, universitetslektor, docent Umeå universitet
Monica.christianson@umu.se
Marianne Velandia
Barnmorska, universitetslektor Mälardalens universitet
marianne.velandia@mdu.se
___________________________________________________________
Kontakta författarna för mer information om den genus-etiska modellen och/eller om du vill ta del av och använda det genus-etiska protokollet.
Texten är tidigare publicerad i Jordemodern nr 7 nov 2023.
___________________________________________________________
Referenser
Agenda 2030 för Globala Hållbarhetsmål sdgs.un.org/goals
Christianson, Monica, Lehn, Sine, Velandia, Marianne. (2022). The advancement of a gender ethics protocol to uncover gender ethical dilemmas in midwifery: a preliminary theory model. Reproductive Health, 19: 211 (2022). doi.org/10.1186/s12978-022-01515-6
Fleming V, Frith L, Luyben A, Ramsayer B. Conscientious objection toparticipation in abortion by midwives and nurses: a systematic reviewof reasons. BMC Med Ethics. 2018;2018(19):31. doi.org/10.1186/s12910-018-0268-3
Gilligan, Carol. In a different voice: psychological theory and women’s development. Cambridge: Harvard University Press; 1982.
Heberlein, Ann. (2014). Etik, Människa, Moral, Mening. En introduktion. Albert Bonniers Förlag: Bookwell, Finland.
Jaggar, Alison. Feminist ethics. In: Becker L, Becker C, editors. Encyclopedia of ethics. New York: Garland Press; 1992. p. 363–4.
Walsh, Dennis, Christianson, Monica, Stewart, Mary. (2015). Why midwives should be feminists. MIDIRS Midwifery Digest, 25(2): 154-62.
___________________________________________________________