Barnmorskan Mia Ahlberg

Ordförande har ordet: Bästa vägen framåt

Jag tänker inte skriva om hur det var i sommar eftersom ni som läser detta antingen har upplevt det själva eller läst om det i media.

Bevakningen tog längre tid att komma igång denna sommar jämfört med tidigare år. Jag funderade på det och tänkte att intresset för våra frågor kanske har svalnat. Det gjorde mig orolig eftersom frågorna och utmaningarna inte på något sätt är besvarade eller lösta.

Men så småningom så kom det igång. Barnmorskor och vårt arbete har belysts på många håll i Sverige. Det är bra. Det är också otroligt bra och roligt att många barnmorskor som är medlemmar i Svenska Barnmorskeförbundet – SRAT kliver fram och berättar om hur det är och därmed tar aktiv del i beskrivningen av hur vi ska lösa de problem som finns.

Det är precis så det ska vara och det är den bästa vägen framåt för oss och vårt yrke. Heja er och heja oss!

När vi är ett förbund som arbetar med alla våra frågor, professionella och fackliga, så är det precis så vi ska göra; gemensamt beskriva hur det ser ut och ge konkreta förslag på lösningar. Det finns en kraft i det som är oerhört viktigt.

I höst händer det stora saker i Svenska Barnmorskeförbundet, det gör det ju faktiskt hela tiden när jag tänker på det ;-)

I höst kommer regionala konferenser över hela Sverige att belysa barnmorskans arbete med folkhälsa och goda levnadsvanor. I samband med dessa konferenser kommer vi också att ordna träffar där vi diskuterar och informerar om vår ”nya organisation”. Håll utkik på vår hemsida så att du inte missar detta tillfälle att mingla med barnmorskor.

Den 14 november är det förbundsstämma och nya styrelsemedlemmar ska väljas.
Det är fler nomineringar än någonsin tidigare, vilket jag tolkar som ett gott betyg. Engagemanget bland barnmorskor är stort och många vill vara med att påverka. Att närmare 70 barnmorskor har tagit på sig rollen som förtroendevalda är ytterligare ett tecken på stort engagemang och en tro på att det går att påverka saker till det bättre.

Det är mod och ger hopp.

Jag är helt beroende av känslan av mod och hopp. Känslan av att det går. Att jag har förmåga och ork. Att jag vill och orkar försöka igen – och igen. Precis det som vi barnmorskor försöker ge till dem vi vårdar. Tron på den egna kraften, på att kunna och vilja, på att orka igen och igen. Att inte ge upp och ta sig själv på allvar. Det är vi bra på och det ska vi fortsätta att vara bra på.

En profession – en organisation.
För barnmorskor med barnmorskor.
Svenska Barnmorskeförbundet – en del av SRAT.

Vi hörs,
Mia