Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en nationell plan för förlossningsvården. Planen ska ange en tydlig inriktning för förlossningsvården och lägga grunden för ett mer strategiskt och systematiskt förändringsarbete i regionerna.
Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) har tagit upp att det behövs flera insatser för att komma till rätta med bristerna i förlossningsvården. Bland annat måste tillgängligheten stärkas och den långsiktiga kompetensförsörjningen säkerställas.
Regeringen menar att en nationell plan ska ange en tydlig inriktning för förlossningsvården. Den ska också ligga till grund för ett systematiskt och strategiskt förändringsarbete inom regionerna och utgöra ett steg mot en mer jämlik vård i graviditetskedjan – oavsett var i landet man bor.
Socialstyrelsen ska i arbetet beakta pågående uppdrag, samt inhämta erfarenheter och kunskaper från Sveriges Kommuner och Regioners uppdrag att samordna och stödja regionerna i arbetet med att utveckla förlossningsvården. En överenskommelse har ingåtts där regionerna ska genomföra insatser inom följande utvecklingsområden:
- Utveckling av graviditetsvårdkedja.
- Utveckling av eftervård.
- Utveckling av relevant kompetens.
- Utveckling av nya arbetssätt.
- Insatser för en mer jämlik mödrahälsovård och förlossningsvård.
- Utveckling av hälso- och sjukvård som rör kvinnors och flickors hälsa och sjukdomar inklusive sexuella och reproduktiva rättigheter.
- En god vård för personer som utsatts för sexuellt våld och könsstympning.
- Särskilda insatser för att utveckla och stärka tillgängligheten till mödrahälsovården och förlossningsvården i landsbygden.
Det är nu och här som barnmorskekåren kan kliva in med all sin kunskap om kvinnors och verksamheternas behov. Inte minst kan vi beskriva den kompetens som kåren besitter och vilka potentiella möjligheter till utveckling som kan uppnås. Kunskap om allt från bästa praxis och implementering av forskningsresultat till hur kvinnovänliga arbetsorganisationer kan skapa hållbara arbetsmiljöer. Inom området utveckling av relevant kompetens måste barnmorskorna vara tongivande; det är kåren som bäst kan beskriva sitt kompetensområde och hur detta kan utvecklas.
Intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är en arbetsgivarorganisation, som ofta beter sig som en offentlig myndighet men utan transparens och ansvarstagande, har fått ett stort ansvar att driva utvecklingen vidare. Dock åläggs regionerna enligt Hälso- och sjukvårdslagen att bedriva en jämlik och behovsstyrd vård. I de diskussioner och planer som ska tas fram och genomföras ska barnmorskor, på de sätt som är möjliga, kräva delaktighet och inflytande och utgöra essentiella partners. På alla nivåer, i de verksamheter där barnmorskor finns, har ledarskap eller är fackligt förtroendevalda, behöver frågor ställas. Börja med frågan; Hur kommer uppdraget med den nationella planen för förlossningsvård att genomföras på regional och lokal nivå?
Genom påverkansarbete och medverkan i processerna kan barnmorskor vara delaktiga i att formulera adekvata kvalitetsmål.
Här kan Svenska Barnmorskeförbundets kompetensmodell och kompetensbeskrivning användas som stöd. Arbetsgivare på skilda nivåer verkar tro att den bristande kompetensförsörjningen kan lösas genom så kallad task-shifting (uppgiftsväxling) där växlingen ofta fokuserar på genomförandet av en enskild uppgift/procedur. Skenbart kan det se ut som att genomförandet är enkelt, men då glöms eller åsidosätts att alla vårdprocedurer kräver kompetensen att bedöma när/om en insats är lämplig samt förmåga att kommunicera och ge korrekt och relevant information. Minst lika viktig är kompetensen att utvärdera utfallet och kunna avgöra vad som är nästa steg i vården, samt ansvara för att detta sker.
I uppdraget att ta fram en nationell plan för förlossningsvård framhålls betydelsen av sammanhållen vårdkedja. Därför är det väsentligt att beskriva varför barnmorskans kompetens och arbetsinsatser inte ska fragmenteras. I uppdraget anges att centrala fokusområden ska vara en personcentrerad, trygg, tillgänglig och jämlik vård som är kostnadseffektiv samt en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning och bemanning. Socialstyrelsen ska dessutom belysa regionala initiativ såsom barnmorskeledda förlossningskliniker ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Detta är fokusområden där det finns mycket erfarenhet och kunnande inom kåren, inkluderat alla forskare.
Svenska Barnmorskeförbundets olika policydokument och andra styrdokument, som till exempel kompetensbeskrivningen och olika föreskrifter, innehåller flera evidensbaserade exempel på god vård och hur och av vem den ska utföras.
Förbundets kompetensmodell, som kan användas parallellt med andra så kallade kompetensstegar, definierar en syn på kompetens som kan vara en utgångsbas för diskussionerna. Modellen beskriver också hur kompetens i skilda positioner både kan fördjupas och breddas i en progression. Beskrivningarna är med avsikt allmänna och behöver konkretiseras i en given verksamhet. Regeringens plan berör förlossningsvården, men denna diskussion om barnmorskornas kompetens och möjliga utveckling kan komma även kollegor inom andra verksamhetsområden till godo. Regionerna och Socialstyrelsen har redan fått i uppdrag från regeringen att kartlägga och utveckla relevant kompetens. (Utredningen förväntas vara klar i juni 2023.)
Till hösten kommer vi att, tillsammans med en grupp, diskutera en eventuell utveckling eller uppdatering av kompetensmodellen med er barnmorskor ute i verksamheterna för att vässa de verktyg som kommer behövas framöver. Hur kan modellen användas i sluten- respektive öppenvård? Vad behövs för att synliggöra barnmorskans kompetens och behov av ytterligare kompetensutveckling? Hur kan modellen kopplas till löneutveckling?
I de stora utredningar som pågår kring kvinnovård, barnmorskearbete och kompetensförsörjning kommer representanter från Svenska Barnmorskeförbundet att vara delaktiga på olika sätt. Men vi vill betona vikten av att varje barnmorska förstår sin betydelse i detta arbete och att det finns möjlighet att påverka utvecklingen.
När planen för förlossningsvård så småningom presenteras för regeringen (2024) ska barnmorskor vara en stark kraft som tillför mycket kunskap i det som ska utvecklas.
Maila gärna och fortsätt diskussionen.
Eva Nordlund ordförande Svenska Barnmorskeförbundet
eva.nordlund@barnmorskeforbundet.se
Anna Nordfjell, barnmorska, Stockholm
___________________________________________________________
Barnmorskan Anna Nordfjell är tidigare förbundsordförande (2000-2007) och var projektledare för arbetet med Generisk kompetensmodell för barnmorskor i klinisk verksamhet (2019).
___________________________________________________________
Artikeln är tidigare publicerad i Jordemodern nr 4 Juni 2023.
___________________________________________________________
Socialstyrelsen Förlossningsvård
___________________________________________________________