Leena Haraké, Lena Josefsson och Lena Ag på KSANs 75-års jubileum.

75 år av kamp för kvinnors rättigheter

”Det handlar om motstånd. Imponerande, enastående insatser och engagemang: motstånd. Det behövs starka röster och uthållighet – för förändring tar tid”. Det säger Leena Haraké som är kanslichef på KSAN.

Motstånd är vad kvinnor alltid har gjort – och fortfarande gör. Motstånd mot den manliga normen, mot mäns våld mot kvinnor, mot mäns våld mot missbrukande kvinnor. #Metoo öppnade dammluckorna, #intedinhora, #utanskyddsnät, #allavi…
Kvinnor kräver sina fullständiga rättigheter. Det handlar om upprättelse och motstånd.

Jag är på KSANs 75-årsjubileum och motstånd är den röda tråden. Talare är Lena Josefsson, ordförande för KSAN, Lena Ag, generaldirektör på Jämställdhetsmyndigheten och Leena Haraké, kanslichef på KSAN.

KSAN står för Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol och Narkotikafrågor och har funnits sedan 1943.

Det angår oss

Det började med Tollarekommittén, kvinnor inom nykterhetsrörelsen som organiserade sig för att mobilisera mot ett ökat alkoholbruk. Det handlade om att stävja ungdomsfylleriet och alternativ till alkohol, men det handlade också ända från början om att kvinnor skulle bli tagna på allvar. Retorik – att lära sig tala för att bli lyssnad på och förstådd. Där och då började motståndet.

Och starka röster behövs än i dag. Vi ser inte ens skymten av de rättigheter som borde vara garanterade genom Kvinnokonventionen (UN CEDAW)  – det säger och menar Leena Haraké – medan glädjande nog barnkonventionen ska bli svensk lag .

Sex säljer och money talks

Ifrågasättande, förringande och förlöjligande. Det är en ständig kamp om kvinnors kroppar och rättigheter. Kvinnors erfarenheter och upplevelser förminskas, livskriser medikaliseras och medicineras, samtidigt saknas fortfarande tidiga drogförebyggande insatser och säkra och trygga behandlingsmöjligheter för tjejer och kvinnor.

Rätten till samma makt och möjligheter

Civilsamhället är en garant för flickors och kvinnors rättigheter, jämställdhet är på agendan och #metoo är världsomspännande – ändå är det långt kvar. Motståndet och ifrågasättande när det gäller kvinnors rättigheter, könsroller och jämställdhet är starkt. Kvinnors kroppar och kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter ifrågasätts hela tiden.

Alla har inte förmånen, turen, nåden att lämna missbruket. Kvinnor måste få lika mycket stöd och resurser som män. Vi måste sluta göra jämställdhetsarbetet i projektform och män måste tala med män om mäns ansvar.
Kvinnors rättigheter borde vara garanterade.

Varje generation är 50 000 till 60 000 flickor. Det behövs starka röster för oss och för alla våra systrar. KSAN är en sådan röst – kvinnors perspektiv och rättigheter i frågor som handlar om alkohol och narkotika.

___________________________________________________________

Läs mer om KSAN – Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor.
Leena Haraké om KSAN:s 75-årsjubileum (2018-10-22)

___________________________________________________________

UN WOMEN
Kvinnokonventionen CEDAW
FN:s Kvinnokonvention kom 1979, men det dröjde till 1981 innan den trädde i kraft. Kvinnokonventionens mål är att eliminera alla former av diskriminering av kvinnor: The Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women (CEDAW). Enligt den ska alla stater garantera att kvinnor har samma rättigheter som män, inklusive rätten att inte bli misshandlad, våldtagen eller trakasserad på andra sätt. När Kvinnokonventionen antogs ratificerades av 88 länder. Flera av länderna har dock gjort flera reservationer. Trots att Sverige var bland de första att ratificera konventionen gäller den inte som svensk lag, vilket innebär att den inte har samma status som andra svenska lagar.
UN WOMEN Sweden styrdokument.

Sveriges Kvinnolobby
Kvinnokonventionen på lätt svenska och inläst version

___________________________________________________________

Jämställdhetsmyndigheten 
Målet för jämställdhetsarbetet i Sverige är att kvinnor och män ska ha samma makt och möjligheter att forma samhället och sina egna liv. Arbetet omfattar bland annat frågor om inflytande, ekonomi, hälsa, utbildning, arbete och fysisk integritet. I grunden handlar jämställdhetsarbetet om att omfördela makt och resurser för att uppnå målen.

En ny jämställdhetsmyndighet ska säkerställa att regeringens jämställdhetspolitiska prioriteringar får genomslag. Myndigheten har länge efterfrågats av flera aktörer, partier och organisationer för att effektivisera, följa upp och förbättra regeringens styrning av jämställdhetspolitiken. Jämställdhetsmyndigheten ska samverka med andra statliga myndigheter, samt med kommuner, landsting, regioner, det civila samhället och näringslivet. Myndighetens ska samordna, följa upp och på olika sätt ge stöd inom jämställdhetens områden.

Under senare år har bristerna och behoven när det gäller den jämställdhetspolitiska organisationen uppmärksammats i flera utredningar och rapporter. I Jämställdhetsutredningens betänkande Mål och myndighet (SOU 2015:86) beskrivs hur frånvaron av en permanent förvaltningsstruktur på området hindrar ett strategiskt och långsiktigt jämställdhetsarbete. Jämställdhetsutredningens viktigaste slutsats blev därför att det krävs en fast och permanent struktur på nationell nivå för att regeringen ska kunna säkerställa att politiska prioriteringar genomförs. Jämställdhetsmyndigheten inrättades 1 januari 2018.

Vid riksdagens budgetomröstning den 12 december 2018 var ett förslag att lägga ner Jämställdhetsmyndigheten.

I skrivande stund är det oklart vilken regering Sverige kommer att få under innevarande mandatperiod.

__________________________________________________________________________